Läs mellan raderna



Och där framme stog han, han som kom till Sverige för 46 år sedan som ett litet barn. Han som hade ring på fingret och såg trevlig ut. Han hade en Metallica-tröja på sig och ritade stolar på den vita tavlan med en blå penna. Han stog där och va bara sig själv och jag önskar att alla kunde vara lite mer som honom. Att världen kunde bli som honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback